Sommar, semester och mysiga kvällar i härligt sällskap! Vad passar då bättre än ett glas Prosecco? (Eller vilken årstid som helst, och till vilken anledning som helst!)Många använder ordet ”Prosecco” som en generell synonym för mousserande vin, vilket är jätte synd för trots att det är världens mest sålda mousserande vin så görs det bara i ett land i världen och bara på en speciell druva.
Idag ska du få lära dig mer om detta uppskattade bubbel!
Har du tänkt på hur otroligt vackert det är på alla platser där man odlar just druvor för att göra vin? Druvor växer helst i ett litet kulligt område, med rätt ljus och rätt nederbörd. Prosecco-området är inget undantag. Just detta område är så speciellt att det faktiskt har fått erkännande av UNESCO. Dessa otroligt vackra kullar med terrassodlingssystem producerar i dagsläget, som jag nämnde tidigare, världens mest druckna mousserade vin, Prosecco. Man producerar cirka 640 miljoner flaskor om året, detta motsvarar ett värde runt 3.000.000 euro! Redan 2014 gick Proseccon om Champagne som mest exporterade mousserande vin i världen!
Mousserande viner är alltid aktuellt. Bubbel för tankarna till fest, firande och glädje. När man gör mousserande viner av kvalitet, så gör man två jäsningar; första jäsningen för att skapa alkohol, och en andra jäsning för att skapa bubblor (koldioxid). Just den här andra jäsningen kan ske direkt i flaskan ,som för Champagne, eller i stora slutna tankar som för just Prosecco. En andra jäsning i tank passar jättebra till aromatiska druvor som Moscati och Malvasia, och till halvaromatiska druvor som GLERA, som man gör just Prosecco av.
Läs gärna mer om hur man gör mousserande viner i en av mina tidigare artiklar:
Prosecco finns omnämnt som vin i Veneto-regionen sedan över 300 år, och sedan cirka 100 åren så det görs det huvudsakligen som mousserande. På 90-talet ökade försäljningen av Prosecco explosionsartat, och den blev otroligt populär även utomlands. Tills 2009 kallades både vinet och druvan som man gör Prosecco av för Prosecco, men eftersom detta fort blev ett populärt vin och man började göra Prosecco över hela världen, så beslöt de italienska vinmakarna att skydda sitt vin, precis som man gjort med vinet Champagne i Frankrike. Med andra ord så döpte man om druvan till Glera, och bara vinet från denna speciella plats får lov att kallas Prosecco. Detta betyder att man kan odla druvan Glera i hela världen, men bara här kan man kalla den för Prosecco.
Området man får gör prosecco på sträcker sig över två italienska regioner ; Veneto och Friuli Venezia Giulia, till en total av 33 000 hektar. Vinet som görs är väldigt olika beroende på var i det här området det görs. Man har delat in denna zon i ett klacifieringssystem som följer den Italienska klacifieringen vad det gäller DOC och DOCG. Man kan se den som en pyramid där bottenskiktet är gjort på Prosecco DOC ( mest slättland) 25 000 hektar. Sedan kommer Asolo DOCG 2000 hektar och Conegliano Valdobbiadene DOCG 8 500 hektar. Inom Conegliano Valdobbiadene så har man delat upp området ytterligare till något som fransmännen skulle ha kallat ”Cru”, dvs speciella områden där vinet blir extra bra och speciellt : Cartizze DOCG ( som egentligen är en hel kulle) och 43 Rive. Rive är en speciell sida på en kulle där proseccon blir extra bra.
Hela DOCG området är väldigt kulligt, och det betyder att allt jobb måste göras manuellt. Jämfört med DOC området som är platt och man kan göra mycket med mekanisk hjälp. Skilladen i arbetstimmar per hektar är ungefär 600 jämfört med 150. En av anledningarna till varför det kan skilja på priserna mellan olika sorters Prosecco.
Prosecco har, som sagt, idag nästan blivit en synonym för mousserande vin, vilket är synd då den tappar sin identitet och unika drag. Prosecco är ett lätt vin, med gärna fruktigt doft av päron och äpple, och blommig doft av Blåregn. Beroende på var druvan Glera växer så blir den mer eller mindre fruktig och kan till och med få doft av kryddörter.
Prosecco har olika söthetsgrad. Vanligast är ”Extra Dry” (12-18 g/l), fast på senare år blir det mer och mer populärt med torrare varianter som ”Brut” (6-12 g/l). Cartizze görs nästan helt och hållet i den halvtorra varianten ”Dry” ( 18-32 g/l).
Vilken sort ska jag välja?
Den personliga smaken är jätteviktig, men själv tycker jag att Extra Dry passar bra som fördrink till mat med hög sälta och kanske en del fett, som kallskuret ecc. Brut passar jätte bra till fisk och pasta med grönsaker. Dry passar bra till efterätter med frukt, men är helt fantastisk även till orientalisk och kryddstark mat.
Mitt i hjärtat av Valdobbiadene finns det en pytteliten producent, Tre Mat som för några år sedan beslöt att gå sin egna väg. Han odlar enlig biodynamisk filosofi, vilket betyder att han inte använder sig av några kemikalier alls utan bara av naturliga medel. ”Tre Mat” är dialekt och betyder ”tre gånger galen”, för det var så producenten Gianni började kallas när folk fick höra om hans filosofi och produktionsteknik.
Ett av mina i särklass vackraste vinprovningar jag någonsin har gjort, gjorde jag här hos Gianni; sittandes mitt bland vinstockarna på en träbänk där jag njöt av både vin och den otroligt vackra utsikten medans solen gick ner bakom Cartizze- kullen.
En helt magisk upplevelse!
Har du någon Prosecco favorit? Och vilken söthetsgrad föredrar du?