Castello di Spessa. Mina drömmars slott

Friuli, eller Friuli Venezia Giulia som regionen egentligen heter är en av Italiens 20 regioner.  Kanske inte så känd utanför i Italien, men som alla italienska regioner är den unik. I alla görs vin, inte bara, varje region har sina speciella inhemska druvor, något som är väldigt unikt i vinvärlden. Friuli Venezia Giulia är inget undantag! Som sommelier har jag naturligtvis smakat viner från alla italienska regioner, men jag har inte besökt riktigt alla än personligen.  Den här gången hade jag beslutat mig för att åka till Friuli Venezia Giulia.

Detta är en region som ligger i nordöstra Italien vid Adriatiska havet. För att förklara lite kort det långa namnet på denna region, så indikerar namnet en sammansättning av två distinkta geografiska områden, men båda härrör från latinska ’gens Iulia’ (den familj som Julius Caesar tillhör). Friuli ursprungligen ”Forum Julii” var namnet på ett handels centrum (forum betyder marknad), byggt av romarna. Venezia Giulia, å andra sidan, är ett nytt namn som påminner om de venetianska invånarna och ”Gens Iulia”.

Denna region gränsar både till Österrike och Slovenien.  Här finns både alper och hav! Här finns allt! Även otroligt gott vin! Huvudstaden i denna region är Trieste. Visste du att nära Trieste så ligger staden Prosecco? Staden som har gett namn till världens mest sålda mousserande vin. Fast i denna artikel så tänker jag inte prata om Prosecco som vin, fast faktum är att Friuli Venezia Giulia  är en region som är mest känd för sina vita druvor, fast absolut inte bara Glera (som man gör just Prosecco av). Man beräknar att cirka 70% av vintillverkningen är just vita viner. Man odlar internationella druvor så som Chardonnay och Sauvignon Blanc men även inhemska druvor som Picolit, Friulano, Malvasia, Ribolla gialla och Vitovska. Även Pinot Grigio och Pinot Bianco blir otroligt bra här.Just druvan Friulanos har en lite speciell historia; från början kallades den nämligen ”Tocai Friulano”. 2007 förbjöds användandet av namnet ”Tocai”, eftersom det är alltför likt namnet på det ungerska vinet ”Tokaji”. Likheten gäller bara namnet, i  smak, färg, aromer och produktionsmetoder är dessa två viner helt olika.

De röda vinerna som görs här, görs på druvor med väldigt speciella namn : ”Il refosco dal peduncolo rosso”, ”Schioppettino”, ”Pignolo” och ”Tazzelenghe”. Men även Pinot Noir, och de klassiska druvorna från Bordeaux (Cabernet Franc, Merlot och Cabernet Sauvignon) blir förvånatsvärt bra.

Så startar jag då min bilfärd till Friuli Venezia Giulia från Como (där jag bor) en kall vinterdag. Efter 4 timmars bilresa kommer jag äntligen fram till Castello di Spessa. Det är mörkt och kallt denna januari kväll. Har kört hit för att lära känna bättre deras viner och vintillverkning.Jag har några av deras viner på vinlistan på restaurangen som jag ansvarar för, och jag försöker personligen besöka alla vingårdar vars viner jag väljer. Det har varit en jobbig vinter. Covid har gjort det svårt att jobba och i början av december var jag med om en otrolig bilolycka (där jag genom nästan ett mirakel gick oskadd igenom!) Det var skönt att komma hemifrån några dagar. Jag visste att deras viner var bra, men inte så mycket mer. Castello på Italienska betyder slott, men ofta är slotten bara ett större hus, så jag hade inga förväntningar. Dock hade jag fått höra att det var en ”Golf Wine resort & Spa”. Det lät ju ändå ganska bra.

Google Maps säger att jag nästan är framme. Det är mörkt och lite dimmigt, ser inte så mycket. Kommer till slut fram till en stor elektrisk grind. Tydligen var jag framme. Jag går ur bilen för att leta efter en ringklocka. Då höjer jag blicken!! Bakom grinden ligger ett jättevackert litet slott! Jag får nästan nypa mig i armen!

Personalen är mycket trevlig och vänlig och jag blir visad till mitt rum. Prinsessan inom mig blir helt till sig när jag kommer in i rummet!!! Allt är långt över förväntan!

När jag vaknar nästa morgon så har jag en helt otrolig utsikt över marken som omgärdar slottet. Jag ser en fantastisk golf bana men även vackra rader med vinrankor. Direkt efter frukosten har jag träff med Antonio Cantarutti som är  Försäljnings ansvarig för Italien. Han börjar med en rundvandring på slottet och berättar om slottets 800 åriga historia men även det här områdets historia.

Precis som alla Italienska regioner så blandas historiska händelser med olika slag och krig.  Den mest berömda gästen på slottet genom tiderna är Casanova. Han var gäst på slottet 1773. Casanova är ju känd för alla sina kvinnor, och även här på slottet Spessa så förför han en ung dam på slottet. Slottsherren själv lär ha varit interesserad av denna kvinna, så det blev bråk och Casanova lär ha blivit utslängd ifrån slottet.

Under själva slottet förarvaras vinet, och denna vinkällare är en av de äldsta och vackraste i detta området. Den är gjord på två nivåer; den övre är från medeltiden och den undre, som är 18 meter djup, är en militärbunker från 1939. Det är otroligt och stämningsfullt att promenera här och ”andas historia”. Efter rundvandringen går vi ut för att titta på vinodlingen.

Antonio förklarar att det finns väldigt bra förutsättningar för att odla druvor just här. De höga bergen skyddar från de kalla vindarna från Nord, det Adriatiska havet ger ett bra klimat och vinden där ifrån och från Ryssland förhindrar både fukt och röta. Jordmånen här kallas lokalt för ”Ponca”. Den är en blandning mellan kalk och sandsten på ett sätt som bevittnar om att detta en gång var havsbotten. Liknande unikt ”terrior” hittar vi i vissa delar av Chianti, Brunello di Montalcino och Barolo. Men även i Chablis och Sancerre i Frankrike. Den väsentliga skillnaden är att dessa bildades i djupa hav medans ”Ponca” bildades i inte så djupa sjöbassänger. De konstanta strömmarna har gjort  att ”Poncan” på så sätt är en blandning av hårda och mjuka lager gjorda av sandsten och märgel .

Totalt har Castello di Spessa nästan 90 hektar vinodling, och man producerar nästan 400.000 flaskor vin årligen. Man gör 17 olika viner, varav tre mousserande.

Efter den fantastiska rundvandringen så väntar en lika fantastisk vinprovning. Under förmiddagen provar jag ett flertal av deras viner. Vinerna håller en jätte hög kvalitet, och jag kan bara bekräfta det alla italienska sommelierer redan vet; Friuli Venezia Giulia gör i dags läget otroligt bra viner.

För att nämna några av de vita vinerna jag provade;

Santarosa 2020, en otroligt prisvärdig och jätte god Pinot Bianco. Näsan fylls av dofter av lime, citron, färska örter och tropiska frukter. Den är balanserad i munnen och har en bra relativt lång eftersmak.

Joy 2020, en riktigt bra Pinot Grigio. Här känner man dofter av äpple och päron, citron zest och lite friska gräsiga toner. God rund struktur i munnen. Sälta och syra har en bra balans och den har en lång härlig eftersmak.

Alla 17 vinerna i sortimentet håller hög standard. Vinerna är alla väldigt eleganta i sin smak och har en härlig mineralitet.

Efter vinprovningen tar Antonio med mig till en av de tre restaurangerna som tillhör slottet.  Vi får ett bord nära brasan och naturligtvis avsmakar vi maten tillsammans med ytterligare viner från deras produktion. Bland annat får jag nu smaka på en av deras mousserande viner. Den som är gjord enligt Champagne metoden på druvorna Chardonnay och Pinot Noir med 48 månader på jästfällning. Bättre avslutning på min vistelse kunde jag inte få.

Det är inte ofta jag känner att standarden från  ”A till Ö” är hög när jag gör mina vinresor. Men här kan jag bara säga ”wow”. Allt är perfekt, rummet, frukosten, personalen. Och inte minst: vinerna!!!

17 olika viner. Är helt övertygad om att det finns något för varje smak, och varje tillfälle.

Tyvärr så var min vistelse här väldigt kort, men jag hoppas att jag snart får tillfälle att komma tillbaka. Jag spelar inte golf, men förutom att prova de nya årgångarna av deras viner, så vill jag prova deras Wine spa!!!

Dessutom är denna region känd för sina oranga viner. Känner du till dessa viner? Vin är inte längre bara vitt, rött ellr rosé, men även orange.  Fortsättning följer……