Wine tasting skola – Varför ska jag titta på mitt vin?

När man som sommelier bedömer ett vin så använder man i princip ALLA sinnen; syn, lukt, smak, och känsel.

Använda sig av fler sinnen är något som alla borde göra. Oftast så brukar man bara använda sig av smaksinnet, inte bara när vi smakar vin, utan vid allt vi äter och dricker. Man missar så otroligt mycket om man bara gör så!

Sinnena måste tränas och man måste även veta hur man ska använda dem. Idag tänkte jag prata om SYNEN, det första man gör som vinprovare är nämligen att titta på vinet. Vi bedömer färg, trasparens och konsistens.

Har ni tänkt på att fruktköttet i dom blå vindruvorna faktiskt är ljust? Klämmer man försiktigt på en blå druva så får man ljus fruktjuice. Precis som i dom vita druvorna!!!

Hur blir då vinet rött? Av druvskalet. Den röda färgen sitter nämligen i skalet. En del av färgen kommer med när man pressar druvorna, men man låter även druvskalen ligga med i druv-musten för att få ut färgen. I skalet hittar vi även tanninerna. Det där ”sträva” som vi känner i munnen av röda viner. Där i skalet finns även alla antioxidanter. Vitt vin görs nästan alltid utan fruktskal. Därför har vi inte det där sträva i det vita vinet, och därav även mycket mindre antioxidanter.

Man gör även vitt vin av blå druvor. Champagne är ett exempel på detta. Där använder man sig av druvorna Pinot Noir och Meunier. Rosè viner görs nästan uteslutande av blå druvor. Skalen har fått ligga i lite mindre än vid röda viner. Ungefär som när man gör te. Man bestämmer själv som producent hur rosa man vill att vinet ska vara.

Alla viner ändrar färg. Den förändras med ålder, produktionssätt och andra faktorer. Vitt vin går från en nästan genomskinlig färg med ljusa gröna toner (mycket ung) till guldgula och bärnstensfärgade toner. Röda viner går från en blå-röd ton (ungt vin) till en tegelstensfärgad ton. Med åldern så förfaller färgpartiklerna och faller till bottnen av flaskan. Därför kan vinet verka ha tunnare färg när det blir äldre.

Produktionssättet påverkar även det färgen på vårt vin. Hur hårt har jag pressat druvorna? Har druvskalen fått ligga med i musten? Hur länge har druvskalen fått ligga i?

Genom att bara titta på vinet kan jag faktiskt få en aning om vad jag kan förvänta mig i näsa och mun. En antydan om zon och klimat. Kallt klimat ger ofta svagare färger, och varmt klimat djupare färger. Användandet av trätunnor ändrar färgen genom att trä är poröst och lite syre tränger igenom, och detta gör inte bara att smaken ändras, men även färgen. Jordmånen är också otroligt viktigt för färgen, till exempel blir vinet djupare i nyansen om druvorna odlas på lerjord.

Även druvorna i sig har olika nyanser. Vissa druvor gör mer ”tunnare” vin. Men bara till färgen. Döm aldrig ut ett vin på grund av färgen. Ett ”vattnigt” vin till färgen kan ha mycket smak och styrka i sig. Exempel på detta är Nebbiolo druvan som man bland annat gör de kraftiga vinerna Barolo och Sassella av .

Redan här, medans jag tittar på mitt vin, börjar jag snurra mitt glas. Inte bara för att tillföra syre utan även för att jag vill se hur vinet rör sig i glaset och hur det ”fastnar” på glasets insida. Detta är för att kontrollera konsistensen dvs att iakta ”bågarna” och ”tårarna” som bildas på glasets insida. Ju tätare bågar och långsammare tårar destå mer konsistent är vinet. Detta fenomen beror på alkohol, glycerin, socker och extrakt som finns i vinet. Man kan ha vatten som en utgångspunkt. Det blir inga tecken på konsistens av vatten. Glansmedlet i diskmaskinen gör det ibland svårt att få vinet att fastna på glaset, och det kan vara svårt att se konsistensen då.

Sammanfattningsvis kan jag alltså bara genom att titta på vinet få en idé om hur gammalt det är, vilken druva som har använts och hur klimatet var där de växte. Denna information hjälper mig sedan vid nästa fas : Lukt. Genom att bara titta så har jag redan fått en aning om hur mitt vin kommer att dofta!

Missa inte lektionen nästa vecka om hur man ska lukta på vinet. Där berättar jag om hemligheten bakom en supernäsa!