Valtellina – Den unika Nebbiolo dalen

Jag älskar druvan Nebbiolo! Nebbiolo är en druva vars vin är ganska ljust i färgen, ser nästan lite utspätt ut, typ som Pinot Noir. Ett mycket trasparent rött vin, som sedan förvånar med sina kraftfulla tanniner. Ett vin som är gott som ungt, men som bara blir bättre med åren.  Många vin entusiaster världen över är väldigt förtjusta i vinet Barolo från den Italienska regionen Piemonte. Få vet dock om att detta väldigt goda vin görs just på druvan Nebbiolo. Nebbiolo är en inhemsk italiensk druva som är lite besvärlig att odla; den har ett långt tidsförlopp mellan det att det första skottet kommer och tills att dess druvor är mogna. Dessutom trivs själva vinrankan inte var som helst, och risultatet blir inte alltid lika bra som här i Piemonte. Det finns faktiskt ytterligare ETT ställe där Nebbiolo druvan växer och där resultatet blir ett vin som jag personligen (och många med mig) till och med anser vara BÄTTRE och mer elegantare än vinet från Piemonte, närmare bestämt den helt unika dalen Valtellina! Nebbiolo från Alperna!

Cirka två timmars bilresa norr över från Milano så kommer man till Valtellina. Valtellina är namnet på den 120 km långa dalen som följer följer floden Adda, som flyter ner till den berömda Comosjön (där jag bor!). I vanliga fall strömmar en flod från norr till söder, men just här i Valtellina så går floden från öst till väst. Detta innebär att den nordre sidan av dalen har sol hela dagen. Man har beräknat att här har man samma antal soltimmar som på Sicilien! Norra sidan av Valtellina tillhör de Rätiska alperna, vars högsta topp är över 4000 meter hög. Dessa höga berg skyddar dalen från kalla nordliga vindar. Dessa två faktorer gör att här har det skapats ett unikt microklimat. Man har odlat druvor här sedan urminnes tider, men för att huvudtaget kunna odla något på de branta sluttningarna så har man varit tvungen till att bygga terrasser. Terrasserna är gjorda av stenmurar som sedan har fyllts med jord. Dessa terasser på italienska kallas för ”muretti a secco”, fritt översatt: ”torra murar”. Detta betyder att inget bindemedel har använts mellan stenarna. Ingen cement eller lera. Dessa murar är som ett otroligt pussel av stenar! Dessa murar är så unika att de av UNESCO har klassats som ett världsarv!

Här odlas alltså Nebbiolo, som här lokalt kallas för ”Chiavennasca”. Enligt det italienska kvalitets certifieringen görs 3 olika ”DOCG viner” här; Valtellina Superiore, Valtellina Superiore Riserva och Sforzato di Valtellina. Valtellina Superiore är uppdelat i 5 stycken underzoner; Sassella, Grumello, Inferno, Maroggia e Valgella. Olika zoner, olika exponering men mer än själva zonen är skillnaden i höjd den största  skillnaden mellan druvorna. Druvorna odlas från 300 möh upp till 800 möh! Samma vinproducent kan faktiskt ha olika karaktärer på druvorna mellan sina olika terasser. Så branta kan sluttningarna alltså vara! Ju högre upp jag kommer destå tjockare druvskal får jag. I druvskalet ( som jag nämner i min artikel ”Varför ska jag titta på mitt vin?) har jag bland annat färg och tanniner. Detta betyder att med mitt tjockare druvskal så får jag mer tanniner och färg.

En annan fantastisk egenskap som skapas här på alpernas sluttningar är temperaturen runt skördeperioden; stor skillnad mellan dag och natt temperatur. Typ 18/20 grader på dagen och runt 2 på natten. Detta gör att druvorna har högre utveckling av aromatiska ämnen och en bra syra vid skörd.

Reglerna för Valtellina Superiore DOCG säger att vinerna måste lagras minst två år, varav MINST 12 månader i trä. För ”Riserva” är reglerna minst tre års sammanlagd lagring. ”Trä” kan betyda tunnor av olika trädslag t ex kastanj eller ek. Gamla eller nya fat, samt olika storlekar på faten. Allt ifrån klassiska franska barrique (225 liter) upp till fat som rymmer 3000 liter. Alla dessa variabler gör att vinerna från en producent till en annan kan variera helt otroligt. Detta tycker jag är helt fantasktiskt med Valtellina! Att ett så litet område kan göra så otroligt olika och fantastiska viner! Allt arbete görs för hand. Sluttningarna är så branta att det är omöjligt att använda maskiner. Mycket klättrande blir det mellan de olika terasserna. Ofta när man dricker ett glas vin så tänker man inte på allt slit som faktiskt ligger bakom. Att göra vin i Valtellina är mycket ansträngande. Man jobbar ofta under ett extremt klimat. Varma och stekheta sommrar och snöiga vintrar. Varje dag finns det något som måste göras. Inte så mycket poetiskt här med detta jobb, fast som kompensation är utsikten de har varje dag helt otrolig. Arbetstimmarna jämfört med vinproduktion i ett område där man kan använda sig av maskiner är 5/6 gånger så många! Naturligtvis blir produktionen dyrare, men kvalitets kontrollen blir otroligt mycket högre. Trots detta så kostar de  fantastiska vinerna här ifrån faktiskt mindre än dess broder (syster?) från Piemonte!!! Viner från Valtellina har mycket sälta i sig från sin sandiga jord. Ibland när jag beskriver viner här i från så tycker jag om att påpeka att just denna sälta inte bara kommer från sin speciella jordmån, men även från tårar och svett från personen som har gjort vinet.

Det tredje DOCG vinet är ”Sforzato”. Sforzato görs på delvis torkade druvor, den så kallade ”passimento- metoden”. De flesta känner till att vinet Amarone görs med denna teknik, få känner dock till Sforzato, trots att Sforzato har längre historia bakom sig än vad just Amarone har. Vinet Sforzato är ett mycket fylligt torrt vin, mindre aning av sött jämfört med Amarone i och med att druvorna här har en hög syra i sig, på grund av höjden de odlas på. Denna syra kontrasterar sötman jättebra. Dessutom har det kvar de underbara unika tanninerna som är så typiskt för Nebbiolo.

I Februari månad lyckades jag äntligen ta mig hem till Sverige. Efter två år av pandemi…. Hemlängtan var hög måste jag säga. Under min vistelse i Sverige så höll jag även en otroligt rolig vinprovning om just om Nebbiolo från Alperna på Vinsalongen Vinlagret. Med mig hade jag viner från två producenter i Valtellina; ”Alfio Mozzi” och ”La Perla di Marco Triacca”. Från båda dessa producenter så hade jag med mig de tre DOCG varianterna. Dessutom fick de närvarande smaka på Marcos mousserande vin, som han gör enligt champagne-metoden på den inhemska blå druvan Pignola.

Både Alfio och Marco har vin istället för blod i sina ådror;  Båda är födda och uppvuxna i familjer där man har gjort vin sedan många generationer. Två producenter från två olika zoner, dock relativt nära. Två olika stilar på sina viner. Marcos viner lagras lite längre än vad Alfios viner gör och Alfio i sin tur använder sig  av lite större träfat till sin viner än vad Marco gör. Båda producerar vin relativt nära varandra, MEN två olika zoner, två olika höjder, två olika exponeringar. En och samma druv sort, men två helt olika viner. Jag känner båda producenterna personligen och tycker jätte mycket om bådas viner, just för att de är så lika men ändå olika. Samma druva, men helt olika viner. Detta är vad jag älskar med den här lilla dalen. Den lilla dalen som trots allt har terrasser som är över 2300 km långa. Ungefär lika långt som mellan mitt hus i Como och hem till mamma på Hönö.

I April månad så hölls den otroligt stora vinmässan i Verona. Jag var där och jobbade för Alfio Mozzi. Ett tjugotal av Valtellinas producenter var där. Att ha alla där samtidigt var otroligt lärorikt eftersom jag kunde prova och jämföra alla dessa producenter med varandra på en och samma gång. Jag kunde lätt bekräfta att ALLA håller otroligt hög nivå. Och eftersom stilen på vin varierar mellen dem så är jag helt säker på alla Nebbiolo entusiaster kan hitta just sin personliga favorit.

Nästa besök i Italien kanske kan bli en tur till Valtellina? Personligen brukar jag övernatta på Locanda Altavilla hos underbara Anna. Ett enkelt ställe, men ändå så mycket omtanke i allt!  Där äter man även otroligt bra och Annas vinkällare är helt fantastisk! Anna kan hur mycket som helst om vin och älskar verkligen sitt jobb! Äta gott, dricka gott och sedan vakna till en underbar utsikt! Lägg till en fantastisk frukost till det!

Kan livet bli mycket bättre än så?

PS: För er som vill läsa mer om Valtellina och dess viner så kan jag rekommendera denna sida:

I vini di Valtellina