Många svenskar har varit på semester vid den vackra Garda sjön i norra Italien. Kanske har de även avsmakat ett lokalt vitt vin härifrån som heter Lugana? Ett vin från södra delen av just sjön Garda.
Ett elegant, strukturerat och gott vin!
Det görs cirka 12 miljoner flaskor om året varav den mesta delen går till export. Även till Sverige! Trots att så många människor faktiskt dricker det här vinet så är det faktiskt få som vet vad de egentligen har i sitt glas. Få vet vilken potential det har och att det faktiskt görs hela 5 varianter av detta vin.
För mycket länge sedan var hela detta område täckt av ett skogsbeväxt kärr, och det var bara genom den stora jordbruksförändringen som Serenissima Venedig republiken genomförde på 1400-talet, som man på allvar börjar torrlägga detta område för att få mark för att odla spannmål. Och vindruvor!!!
Men att göra vin här har man faktiskt gjort sedan brons-åldern! På den tiden bodde man i pålbyggnader, resterna av dessa byggnader tillhör idag UNESCOs lista över världsarv.
Så vi pratar alltså om ett slags träsk, men med mycket speciella egenskaper. Vattnet i kärret är av glaciärt ursprung, med botten full med sediment. Sedan när vattnet togs bort kom det fram en vit lera med stor mineralitet. Denna speciella lera tillför vinet extraordinära dofter och smaker. Leran är dock mycket svår att arbeta med, när den är torr är den otroligt hård, när den är våt är den otroligt geggig.
Druvorna från gamla vinstockar har ännu mer mineralitet i sig, eftersom gamla vinstockars rötter har trängt ännu djupare ner i marken. Där nere är leran ännu vitare, den är extra kalkhaltig och extra rik på mineraler.
Andra vinområden som är berömda för sina havs sediment är: Sancerre och Chablis i Frankrike, och Barolo , Brunello di Montalcino och Collio i Italien (läs mer om Collio i min artikel ”Castello di Spessa-mina drömmars slott”.
Området där man tillverkar Lugana sträcker sig över två regioner italienska regioner; Lombardiet och Veneto. Det omfattar 5 kommuner: Sirmione, Pozzolenghe, Desenzano, Lonato och Peschiera di Garda. Av dessa är 4 i Lombardiet. Endast Peschiera di Garda ligger i Veneto.
Tack vare närheten till Garda sjön så förekommer det en konstant bris, och detta förhindrar frost på våren. Dock kan odlandet vara lite problematiskt på hösten då tjock tät dimma kan förekomma. Fukt kan då vara ett problem.
Men druvan då?
Druvan heter Turbiana. En något mystisk druva, då det varit svårt att förstå vilken ursprung den har. Ursprungligen kallades den ”Trebbiano di Lugana”, men man trodde senare att det kanske inte var en druva från Trebbiano – familjen. Den förxäxlades även ofta med ”Verdicchio di Castelli di Jesi”, en grön druva från Marche regionen . Men i slutändan är det dock en släkting till druvan ”Trebbiano di Soave”. Fast för att särskilja den från alla Trebbiano sorterna så heter druvan i dag Turbiana. Turbiana en så kallad neutral druva med tjockt druvskal, täckt med blådagg.
Med Turbiana görs 5 typer av vin;
Lugana bas
Lugana Superiore,
Lugana Riserva,
Vendemmia tardiva (Late harvest)
Mousserande
Tillverknings reglerna säger att vinet Lugana minst måste inehålla 90% Turbiana. 10% får lov att komma ifrån andra sorter av gröna druvor, dock inte aromatiska, Dock är det mycket vanligt att Lugana görs på 100% Turbiana.
För någon vecka sedan så höll jag i en fantastiskt vinprovnings event just om Lugana. Gästerna som var närvarande fick prova totalt 6 olika viner från två olika producenter. Men inte nog med det! 6 olika Lugana i 4 olika versioner!
De två producenterna var Tenuta Roveglia som ligger i Lombardiet, och Corte Sermana som ligger på Veneto sidan. Två olika producenter som gör samma typer av viner, men helt olika i smak och lukt. Detta är vad jag älskar med dessa vinprovningar! Att få människor att på en och samma gång få prova på hur ”samma”vin kan vara så olika.
Tenuta Roveglia (tenuta betyder ”gods”) har sitt ursprung från 1404. Då köptesmark och bondgårdar här utav familjen Roveglia från ett närliggande kloster. Nu ägs egendomen av familjen Azzone sedan fyra generationer. Man odlar vindruvor på 110 hektar, (Två fotbollsplaner är ungefär 1 hektar) och producerar cirka 850.00 flaskor vin per år. Läs mer om Tenuta Roveglia här.
Corte Sermana däremot är mycket mindre, cirka 6 hektar och 25.000 flaskor i sin års produktion. Namnet Sermana kommer från den lilla bäcken Rio Sermana som mer eller mindre även fungerar som gräns mellan de båda regionerna (Lombardiet och Veneto). Läs mer om Corte Sermana här.
På kvällens provning får mina gäster prova ett av Corte Sermanas mousserande viner, Le Palafitte Lugana Brut. Detta bubbel görs på Charmat-metoden, men mousserande viner här kan även göras på Champagne-metoden.(Läs mer om huur man gör mousserande viner i min artikel Bubblor och skumpa )
Vin nummer 2 och 3 är så kallade Lugana base; Cromalgo 2021 (Corte Sermana) och Limne 2021 (Tenuta Roveglia). Fritt översatt blir det ”bas-vin”, men den svenska termen gör vinet alldeles för banalt tyvärr. Dessa viner lagras båda i ståltank. Man behåller druvans naturliga karaktär. Corte Sermanas vin ligger dessutom på jästfällning i 6 månader.
Generellt har Lugana Base en bas av blommiga och citrusaktiga dofter med en fin mandelaktig avslutning.
Jästfällning eller ”Sur Lie” på franska, ”on the lees” på engelska, och ” su le fecce” på italienska. Jästen äter upp allt sockret som finns i druvmusten och förvandlar den (bland annat) till alkohol. När sockret tar slut så dör jästen och bryts ned och frigör då amino syror. Dessa ger vinet mer struktur och vinet upplevs som fylligare och smörigare.
Vin 4 och 5 är Lugana Riserva. Här krävs lite längre lagring. Produktions reglerna för Lugana Riserva säger att vinet måste lagras minst 24 månader.
Det interessanta här är att Tenuta Roveglias vinrankor är ganska gamla (55 år) medans Corte Sermanas vin har fått ligga ännu längre på jästfällning. Åter igen är vinerna mycket olika och båda mycket goda. Precis som med ”bas”-vinerna.
Karakteristiskt för Riserva är att den har mer utvecklade aromer så som flinta och balsamiska dofter med en omfattande sälta och lång efter smak.
Sista vinet i kvällens vinprovning var en ” Vendemmia Tardiva” ( Late harvest på engelska). Här har man skördat druvorna typ en månad senare än övriga druvor. Dessa rikare och mer koncentrerade druvor ger lugana en mjukare och tätare profil, men inte överdrivet sött, restsockret balanseras av syra. Liknar Vendage Tardive från Alsace och tysk Spätlese. Vinet har en härlig komplexitet och är harmonisk och sammetslen. Här passar en krämig ost-risotto jättebra!
Sammanfattningsvis så är Lugana ett mycket elegant vin, dess druva har unika karaktärsdrag och den är inte rädd för tiden, då den tål att lagras ett tag.
Känner du till Lugana? Har du någon favorit?